Barnuppfostran

Gillar inte ordet fostran...

ser mig hellre som kärleksfull förälder som ska försöka att guida mina barn till att bli ansvarsfulla medmänniskor, samtidigt lär jag mig ständigt massor av dem!

Jag tre härliga individer, prinsar, som förgyller mitt liv!

Det oskuldsfulla barnet, det oskrivna bladet, fullt av härlig energi -redo att möta världen med öppna ögon!

Min övertygelse är att ingen människa föds elak, bråkig eller dum,

med rätt verktyg ut i livet, med trygghet och tro på sig själv 

skulle världen kunna vara fylld av härliga, vänliga människor

Kärlek föder kärlek

Så är man förstås själv ingen Buddha, alla dagar går inte på räls...

Med två tonåringar i "familjen" har man spännvidden av olika skeden i livet,

olika metodik och definitivt intressanta dagar som "vuxen förebild"

Det är ändå med stolthet man ser dem stå med ett ben in i vuxenvärlden, trygga och vackra