Idag fick jag vattenplaning på motorvägen strax utanför Halmstad, en lastbil i högerfil tryckte upp en våg som jag fick "surfa" på! Nosen på min bil snuddade nästan flaket innan ett av däcken fick fäste och jag kom på fast väg igen... De hundradels sekunder som allt sker på är oändligt långa och man tycker att tid står still. Efteråt tror man att det knappast hänt men eftertanken är tacksamhet och lättnad!
Jag är så tacksam för mina fantastiska barn, min glädje och kärlek!
Jag är tacksam för min familj, denna brokiga skara av underbara individer, viljor och personligheter!
Jag är tacksam för mina vänner som finns i min närhet !
Jag är inte rädd för att en gång dö, jag vill bara inte det än.
Inser att jag har så mycket mer jag har att ge:
Till mina barn, min familj och mina vänner!
Min plats på jorden är inte förbi än, jag hade turen med mig(och bör väl sänka farten...)
Tack för livet, jag ska fortsätta leva det precis som det kommer, följa strömmen dit jag är på väg och njuta av varje dag på alla sätt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar